Photo: Mattias JohanssonMin sån här mojäng har varit på service. Profoto lagade den inte så jag fick en ny, men det tog ett par veckor. Under tiden körde jag med syncsladd och sladdar är nåt jag inte gillar.
Jag saknade den enormt. Att behöva springa fram och tillbaka för att ställa in styrka, stänga av och på modellight osv. Går fetbort.
Men nu har jag trimmat in den och kan sköta allt från kameran igen, det är ju farligt att röra sig har jag hört, så nu står jag bara still och trycker på min Air Remote närhelst jag behöver ändra något.
Skööönt.
Skall jag eller skall jag inte?
Kit 2 agg med AIR Remote får jag för 26900:- ex. Men jag måste nog lägga till en blixt till iallafall.
Skall jag eller skall jag inte? Jag frågar mig själv ännu en gång.
Åh, detta ha-begär!
@Profotosom Tom Waits sjunger.
07.00 imorgon startar jag upp V6:an, hämtar upp Paul och sedan styr vi mot Nybro för att hämta upp Boppe. Sedan stannar vi inte innan vi är i Göteborg och fotomässan.
Det skall bli kul. Jag skall hålla utkik efter en del shiny things, bla Profotos nya kompaktaggar D1. Dom verkar sköna. Idag körde jag några porträtt hos en optiker. Med mig hade jag två av Profotos Accutehuvuden och ett Pro b7 (?) batteriaggregat. Det väger ju bly. Uppför en smal spiraltrappa skulle jag. Jag var helt slut, nu överdrev jag väl en aning... Det jag vill komma till är att D1orna verkar smidiga och lätta. Samtidigt som man har 7 steg att leka med, från full patte ner till 1/64 dels styrka. Jummy.
Pieter Ten Hoopen har utställning tror jag bestämt. Och en med Christer Strömholm. Och mycket mer. Vem vet, jag kanske får möjlighet att blogga lite därifrån?
Den här bilden låg i min "årets bild" mapp. Men den fick inte åka med,
men jag gillar bilden. FOTO: Mattias JohanssonHur går det för er? Färdiga?
Här sitter jag svettig men glad. Precis färdig med uppladdandet till Lembergs tävling PGB Photo Award. Svettig över alla bildtexter jag filat med. Fick god hjälp av min fru som är skrivande journalist och som också berömde mina bildtexter. Tack Lotta! Jag lovar dock att de flesta av dom är låååånga. Kill your darlings gäller inte idag...
Glad över att det gick så smidigt att ladda upp och fixa kategori osv. Skönt att ha det gjort, och betalt är det också. Blev bara singelbilder. Nu är det bara att hoppas!
Glad är jag också över att Årets Bild ändrade sin deadline till 7 januari. Visst hade jag hunnit ladda upp dit också idag men ändå skönt. Nu kan man sova på saken, tänka över bildvalet en gång till och ta det lite soft. Ta en toffifee eller 18. (som det lätt blir)
Times har mycket gott på sin web. Årets bästa bilder har dom satt ihop HÄR.
Bilder från gårdagens markinvasion i Gaza ser man HÄR.
Och gillar man rymden och mars, som jag, tittar man HÄR.
En sån HÄR väska tänkte jag köpa, i den kan jag fästa mitt BÄLTE som jag köpte för något år sedan eftersom jag inte tycker Domke håller kvaliten riktigt. Jag kan inte vara utan mitt bälte, man jobbar sååå snabbt med det tack vara drop in-påsarna. Skönt.
Nä, nu är det dags att ta kväll, käka lite, leka med grabben som vid det här laget är trött efter allt pulkaåkande, vi har fått massor med snö här i Kalmar inatt.
Imorgon är det dags att sätta igång med Årets Bild igen.
Henrik Rydström, Kalmar FF
Foto: Mattias JohanssonTill min förskräckelse, och förvåning ser jag att det är typ två veckor sedan jag skrev något här på bloggen! Pinsamt. Har man en blogg måste man naturligtvis uppdatera den kontinuerligt, det är ju bloggandets själva mål och mening. Eller? Jag får skärpa mig. Bassning!!
Vad beror detta på då? Är det ointresse? Nä, jag vill blogga och dela med mig av min jobbvardag och mina tankar om allt mellan tonfiskpasta i fotobilen, OS X och canons nya 24mm/1,4. Det vill jag verkligen. Men jag har inte tid. Inte just nu. Tror jag. Jag väljer att tro att detta är orsaken till varför jag inte får ut några blogginlägg. Men något stämmer inte, för jag har ju tid att läsa andras bloggar, era bloggar. Borde jag då i rimlighetens namn inte ha tid att skriva något själv. Jo, men jag känner nog att jag inte har något att tillföra. Jag är liksom tom i huvudet. Det är så fruktansvärt mycket i huvudet vad gäller mitt företags utveckling att jag inte får rum med något annat.
MEN SKRIV OM DET DÅ!! tänker ni. Ja, varför inte.
Joakim Lantz, Kalmar FF
Foto: Mattias Johansson
De senaste veckorna har varit fullspäckade, minst sagt. Min tid delas mellan reklamvärlden och bildjournalistiken. Det är kul, skönt men hektiskt. Och sedan skall man hinna med allt annat som hör ett företag till. Marknadsföring, pappersarbete, jobbokningar, inköp, skriva fakturor mm. Men det är ju så nu när man är ovan vid situationen. Snart är man van företagsledare och kan åter konsentrera sig på plåtandet. Gott.
Till den gågna veckans höjdpunkter hör bland annat ett jobb för DN som handlade om Kalmar FFs lagkapten Henrik Rydström. Det ösregnade. Men det var kul. Det är en skön kille Rydström.
Det fortsatte i fotbollens tecken med jobb åt Svenska Dagbladet. Linus Schröder var nere och gjorde ett knäck om Kalmar FFs Joakim Lantz i samband med att spelarna samlades på Harrys i stan för att eventuellt bli svenska mästare i kavaj, via TV. Märklig situation för övrigt. Nu vann ju Elfsborg så det blev inga mästare i kavaj, men jobbet var mer ett personknäck på Lantz så för bildernas skull gjorde det inget, men det var tråkigt ändå. Men imorgon tar dom GULDET!!
Joakim Lantz höll sig glad trots att det inte blev något guld
under kvällen.Foto: Mattias JohanssonEtt annat jobb åt DN, också det om Kalmar FF, handlade om tre gubbar som aldrig sviker laget. Genom snö, regn, måltorka och glädjerus följer dom spelarna. Trogna in i det sista. Jag hade extremt bråttom så det blev väl så där. Jag har inte sett det i tryck men på nätet valdes den tråkigaste bilden. Men så är det ju nästan alltid, undrar varför?
Sen har jag plåtat massa trägolv för Kährs, slagit ihop golven, plåtat och sedan tagit isär dom igen. Låter trist va? Rätt skön avkoppling faktiskt. Övrigt har det varit massa husplåtningar åt Myresjöhus och Pontuz Löfgren. Och att trimma in den nya Macen, kalibrera EIZO-skärmen och allt annat som har med de nya grejorna att göra. Sånt tar tid, sånt tar tid.
Jaha, idag gick man back igen då..., flämtade jag för mig själv då jag sittandes på golvet stirrade tomt på de många delarna som låg utspridda på parketten jämte den tjocka mattan. Om ändå kameran landat på mattan, då kanske den hade klarat sig bättre, tänkte jag vidare.
Jodå, ungefär så såg det ut klockan 10.35 idag, någonstans i Kalmar.
Jag hade lagt kameran med en splitter ny Speedlite 580EX II monterad i skon, på en stol. Yvig i min rörelse känner jag hur jag på något sätt fastnar i remmen, svingar med mig kameran som givetvis faller handlöst ner, gör en dubbel volt med flipp, och landar på blixten!
Skam den som ger sig, efter att jag raskt plockat upp delarna tar jag fram infra-sändaren och kollar om blixten går att styra trådlöst, och det gjorde den. Hurra. I och för sig hade jag ju en extra blixt också. Men ändå.
Så här sitter jag och limmar. Jag är flugfiskare, och flugfiskare har ALLTID en tub med Fly Fishin´Glue hemma i skåpet ! Fotografens bästa vän. Bra till allt. Så nu är jag igång igen.
Jag beställde nya delar till blixten hos MK electronics i göteborg. Fantastiskt trevliga människor där, hjälpsamma till tusen. Rekommenderas om ni behöver spareparts. Visst, leveransen tar ett par veckor, men bra service.
Ja, jag beställde dubbel uppsättning för eventuella yviga rörelser i framtiden...
