Årets Fest

Paul Edwards. ©Mattias Johansson

Nu närmar sig Årets Bild och festen i Trollhättan med stormsteg. Grymt tror jag att det blir. Tror aldrig jag varit i Trollhättan så det blir ju kul bara det. Och det är väl så att Dragan Mitrovic jobbar i Trollhättan och se det är en skön snubbe det! Han bjuder gladeligen på Slivovitza i Perpignans mörka gränder...

Men det går snabbt dit och jag måste jaga en ny kostym. Trött på mina andra. Det blir ju så. Men i år får jag inte supa bort kavajen som jag gjorde i Malmö förra ÅB-festen. Moriska lovade att skicka upp den till mig men den kom ju aldrig.
Tror jag ringer mr Paul Edwards (på bilden) och låter han sy upp något till mig! Vad sägs om hans randiga på bilden, fy faan vad snygg den är. Jaja, jag får väl sälja min kvarvarande njure och se vad det blir för den.

Vi kanske skulle låta festarrangörerna tävla i klassen Årets fest. Betygsätta Årets bild-festerna liksom. Jag toppar nog Norrköping 2010 jäkligt högt. Det var pampigt och bra efterfest. Och så naturligtvis Vadstena 2009 eftersom moi fick äntra scenen...
Men jag känner på mig att Trollhättan blir nice!
Gott, nu laddar vi...med Slivovitza...

Stanley Green i fåtöljen

Stanley Green. ©Mattias Johansson

Stanley Green är ju en sjuhelsikes duktig bildjournalist. Bilden ovan tog jag på honom i Frankrike. HÄR ser du en intervju med honom. Kanske har tagit ett glas vin eller två innan men lyssna ändå!!

Idag grät jag

Vi gick upp tidigt idag, för att vara på plats på MediaStorm och Brian Storms föreläsning. Det visade sig dock att det bara var bildvisning. Gick inte av för hackor ändå. Visst, jag har väl redan sett det mesta på nätet, men det blir ändå en viss stämning när man ser det här i Perpignan.

Ett av bildspelen fick mig att gråta idag. Det heter A Thousend More och du ser det HÄR.
Kanske måsta man vara pappa för att gripas så av det, men varje gång jag såg pojkens pappas ansikte och utryck tårades mina ögon. Usch, jag kände hans panik, förtvivlan, hans kärlek till sin son. Ens barn är ens allt, dom är hela världen, och sedan tas allt i från en på ett så utdraget sätt. Hemskt.
Bildmaterialet var kanske inte något sådär spektakulärt men, ja, jag vet inte vad jag skall säga. Jag
snyftade.

Olivier Jobard´s multimediagrej om Kingsley´s Crossing är också en pärla. Se det HÄR.

Sen har vi gått igenom alla utställningar, så nu är vi lediga en stund, innan kvällens screening på Place de la Replubic.



- Posted using iPhone

Perpignan-lugnt

En lugn dag, med mycket bilder och ett helt gäng med pauser blev det igår. Bland det som fastnade i bakhuvudet hittar jag Martina Bacigalupos reportage om en afrikansk kvinna som inte haft turen med sig om man säger så. Mitt namn är Filda Adoch heter jobbet och det hittar ni på Couvent des Minimes.


Vi går vidare till en utställning om kinesisk psykiatri. Fullständigt vidrigt. Fotografen Lu Nan får min mage att göra volter med sitt fantastiska jobb. Han har rest runt i kina, besökt 38 sjukhus, och träffat 14000 mentalpatienter ybder två år. Hårt jobbat. Kanske inte världens snyggaste bilder rent teknikt men jädrar vad dom gjorde intryck. 


Efter allt detta tunga bryter Peter Dench av med färgglada bilder med mycket humor från England.


Kvällen avslutades med screening och en liten tur till LaPoste. Men vi körde på vuxenstilen igår för att vara riktigt starka idag.

Riktigt snygga undervattensbilder av Brian Skerry.

Under kvällens screening blev det att sitta på marken. Känns som min kropp är lite för gammal för det.

Koncentrerade.

Perpignan-lite bilder

Champagnefrukost

Frukost i Perpignan

Perpignan äntligen

Äntligen är vi framme i #perpignan och Visa Pour L`Image. Vi börjar med ett vätskestopp på LaPoste!

Magnus Andersson (South London Press) och Quintina under en photoshoot...

Vätskekontroll på Grand Café la Poste.

Sydsvenskans Lars Brundin trollar bort glasögon, servetter, sandaler

och ett par mindre hundar Barcelona. Lotta ser förstummad ut inför det faktum

att undertecknad försvann just när denna bild togs.

- Posted using iPhone

Location:Place de Verdun,Perpignan,Frankrike

Perpignan nästa

Perpignans gränder.

Galet vilken stressig dag! Det blev 15 timmar på kontoret och studion för att hinna ifatt så att jag med gott mod kan åka till Perpignan och årets fotofest Visa Pour L'Image!!!

Kan inte förstå att det är ett år sen. ???

Om ett dygn springer vi benen av oss för att hinna med en nattkebab på något ruffigt hak innan svängen förbi LaPost där alla träffas. Fotografer från världens alla håll!

Men först 14 timmars restid...grr!

Bilden är från Perpignan förra året. De sköna gränderna.

Nu: Packa klart, sova!

- Posted using iPhone

This is hardcore

som mina gamla ungdomsidoler Pulp sjöng...


©Mattias Johansson/Maddoc Photography AB

Jodå, kalla det arbetsuniform, partystass eller bara en udda fetisch, men så här ser jag ut nuförtiden.

Not.
Men det är ju kul att plåta lite udda grejor då och då. Och när Cvadrata kommer in med en tre meter stadig giraff ligger det rätt bra till på den listan, men inte i topp. Den här är Giraffen Köpcentrums maskot, galet vilken sötnos! Lovar att det blev bra med feststämning i studion en stund. Jag blev nog lite kär. Tror jag tar med den till Perpignan nästa vecka...


©Mattias Johansson/Maddoc Photography AB



©Anna Lejerhed Emrin/Cvadrata

Nörderi-skönt ibland

Nicolas Lèvesque från bildkollektivet KAHEM hittade en gammal plastkamera
(bombardier eller nåt sånt skumt tror jag den hette) med tillhörande 110-film.
Han kör stenhårt med den under festivalen.

Det är så skönt att få nörda in sig i kameror och kreativa snedsprång, här i Perpignan är allt tillåtet.
Bulb i solsken, camera obscura, specialeffekter såsom canyongrova repor i leica-gluggen, ja du vet?

Underbar näring inför vinterns antågande. Viktigt för själens överlevnad.


Eivind Vogel Rödin från Shoot It Live kör med
Holga och laddar konstant nya filmer.


Londonbaserade Magnus Andersson gifter sig med Canons nya fisheye
8-15 bl4. Vi blev förvånade över dess nätta härliga storlek, liten och lätt,
bra handhavande.


Nicolas Lèvesque är igång med Charles-f. Ouellets Leica.
Charles som ni ser i röd tröja nedan, ingår i samma kollektiv KAHEM.
Kolla in deras grejor BUMS!


Magnus, Charles och Nicolas.


Magnus smeker Ipad. Vi undrar lite vad vi skulle ha den till, mitt annars
så utvecklade HA-begär väktes inte direkt. Väntar på nästa generation tror jag.

Reboot

Dagarna flyter fram fortare än en tunna på niagara här i Perpignan. Innan man vet ordet av är det kväll och man förstår att man inte alls hann med allt man borde sett. Därför blir det omstart idag och vi går på hårt med att inmundiga tusentals och åter tusentals bilder.
Blir man mätt? Jo jag tackar, det kräver sin man för att hålla koncentrationen vid liv, men boy, det är hur nice som helst.
Jag är fruktansvärt trött, utsliten, men härligt glad.
Onsdagen bjöd på väldigt mycket eländesbilder från konfliktzonerna och idag hoppas jag istället på att hitta lite mer djuplodande reportage. Kanske något från västvärlden...

Nu är det bråttom!







Dessa ljuvliga gränder.




Badgekö på Hotel Pamps.


Eivind och Magnus pausar solsken...Jag jobbar.


Magnus Wennman hänger.

Barcelona

I väntan på bussen till Perpignan går kamerorna varma. Exprementiella bilder ligger högt i kurs...här är det mats och brundin som övar tumtryckning...

Om drygt två timmar är vi framme i det fantastiska Perpignan!!


Dragans väska är alltid ett samtalsämne...


Brundin och Krister.


Hussein laddar.

Posted using iPhone