En sol i mörkret

Regnet öser ner, dropparna är stora som pingisbollar och isande kalla. Jag springer runt som en dåre så regnet är nästan skönt när det silar ner för min panna.

Men mitt i mörkret kommer ett gäng tomtar in i presstältet och sprider lite sol och värme.
Paul Madej hoppar givetvis upp i sin grå tröja med kameran i högsta hugg!!

Ny dag, nya tag

Folktomt på Hultsfredsfestivalen.


Presstältet. Vårt vattenhål i tillvaron.

Efter att ha hostat upp alla katthåren och lagat sovsäcken som samma katt rivit sönder har jag fixat till vår "fotodator" så nu är den up to date och jag kan jobba igen.
Idag tar jag också med min egen donge till presstältet.

I säng redan vid 1-snåret inatt tror jag så visst har man fått lite sömn ändå, viktigt. Idag blir det sjukt stressigt. Sjukt stressigt. Sjukt stressigt. Men kul.
Några bildspel lär jag inte hinna med tyvärr, men jag gör mitt bästa.

Riktigt bra ljud på Hawaii, hör jag just Tommy Granlund säga.
Jag hör inte när jag plåtar, jag är så koncentrerad så jag liksom inte hör låtarna, eller hör gör jag naturligtvis men jag registrerar det inte och minns aldrig vilka 3 låtar de spelade. Sån är jag.

Festivalstrul

Hultsfredsfestivalen är igång. En fluga här är krambrotting?
FOTO: Mattias Johansson

Nu är festivalen i full gång. Allt material till morgondagens tidning är skickat.
Jag lovar er att STRUL är bara förnamnet här. Uppkopplingen i presscentret är näst intill oduglig, hur svårt kan det vara, varje år sitter ju ett 40-tal journalister och jobbar i centret, jag menar att dom måste ju veta vad som krävs efter alla dessa år? Men nej, här har dom EN router med 700 in och 300 ut eller nåt sånt. Lägger ner hela tiden.

Datorn är seg, photoshop krånglar och vill inte alls leka med mina RAW-filer, men nu är det ordnat. Imorgon blir det gladare toner.

Sämst idag:
Uppkopplingen, presscentret.

Bäst idag:
Franz Ferdinand! Spelar länge och skönt!

Nu har jag en halvtimmas paus innan nästa band...Har varit riktigt stressigt att vara ensam fotograf och serva 3 skrivare!





Ozomatli i full gång.


Franz Ferdinand stod för kvällens bästa spelning, än så länge, kvällen är ju inte slut än...

Förberedelser inför matchen

Installerade i huset vi hyr, det är renoverat sedan sist men allergikatterna är fortfarande kvar, men dom är gulliga så man får stå ut. Dom sover i sovsäcken, tror jag...

Meningen är ju naturligtvis att jag skall blogga flitigt härifrån Hultsfredsfestivalen, men man vet ju hur snärjigt det är med tid och rum, vi får se. Jag skall försöka.

Nu planerar vi och snart skall vi dra ut i allvaret.

Stay tuned!

Hultsfredsfestivalen

Ozzy Osbourne på Hultsfredsfestivalen 2007. Strax innan han sprutade
vatten på oss fotografer, med BRANDSLANG! FOTO: Mattias Johansson


Nu drar det ihop sig. Dags att börja packa inför Hultsfredsfestivalen.
Det blir nog min 8, 9 eller kanske till och med 10:e gång i ordningen. Måste räkna på det där för är det 10 års-jubileum så skall det firas med ett glas eller två, naturligtvis efter avslutat arbetspass, men å andra sidan så avslutar man ju knappt arbetspasset förrän det nya passet tar vid...

Jag ångra mig redan att jag sa ja till detta, det är ju fyra dagar i år, FYRA dagar utan vettig sömn, knappt någon mat, alldeles för lite vätska och på tok för mycket ljud på en gång.
Men samtidigt är det ju något visst med att jobba på festival, något man inte riktigt kan beskriva, trots att det är oerhört tufft rent fysiskt och psykiskt, så finns det något skönt med det ändå. Något som får en att längta tillbaka redan året efter, fast man svurit och gnällt i högan sky över pisset, kräkstanken, matresterna man tvingas sitta på knä i för att få just den där bilden man behöver, fylleriet, dåliga bredbandsuppkopplingar, lämningstider, huvudvärk, väntan vid scenkanten, och allt det där andra. Eller som när Ozzy sprutade ner oss med vatten, läs mer om det HÄR.

Men nu känner jag ändå att det skall bli sjukt kul.

Dags att packa, men först skall jag ju bygga lite uterum med svärfar!

Glömde visst

den här bilden. Man ser ju att stortrivs i regnet med bomberna, förlåt, åskan vinandes runt öronen och regnet psikandes mot pannan.
Eller. Nja, det HÄR skall jag nog inte jobba med iallafall...

Nä, skämt och sido. Jag brukar trivas och må ganska bra när det åskar. Jag blir liksom pigg och alert då. Men som ni ser på bilden så blir jag lite skeptisk mot det hela när jag befinner mig mitt i skogen, omgiven av höga, ledande träd som bara tycks vänta på att få ledan ner en blixt mot mig och min kamera.
Nä, då längtar jag till soffan och ett avsnitt av detta. Varmt och skönt!

Wet wet wet

Orienteringstävling i djupaste skogarna i småland, Kosta närmare bestämt.
Blixtar och dunder och mycket väntan. Foto: Mattias Johansson

Sagolikt vilken blöt helg jag just lagt till arkivet, och då menar jag inte blöt som i fest, nä utan en helg i regnets tecken. Tre gånger blev jag dyblöt under den gånga arbetshelgen.
Som bekant går det inte att lära gamla hundar att sitta, så efter första dränkningen hämtar man ju ändå inte regnkläder! Varför då liksom, det kan väl inte regna fler gånger, eller...

Första gången satt jag mitt ute i djupaste smålandsskogen, i Kosta, i hällregn och med åskan vinande i trädtopparna. Nä, jag blir nog aldrig någon James Nachtway, smälla får det gärna göra, men inte precis nära mig...haha.

Efter en halvtimma vid bilens värmande fläkt hade jag nästan torkat och väl inne Victoriavallen där jag skulle plåta återstående tid av sista halvlek mellan NIF och IFK Malmö, trivdes jag riktigt bra i mina nästan torra jeans.
Då öppnade himlen sig igen, en vägg av väta sköljde över mig.

Ytterligare en halvtimma vid fläkten på väg till nästa jobb.
Enligt uppgift hade ett träd på Kalmars äldsta kyrkogård, anor från 1100-talet eller så, träffats av blixten och fallit.
jag går ut i bara skjortan (!?) och letar ivrigt upp trädet, som visar sig vara en gren, men iallafall.
Vad händer tror ni:
Himlen öppnar sig IGEN !! Som en jäkla sodastreamer flödar stora bubblor mot mig, fast inte fyllda med luft förstås. Nej. Usch. Känns som jag blivit överkörd av detta. Usch igen!

Eftersom jag i nuläget inte bryr mig om regnet längre spatserar jag lugnt över kyrkogården och försöker tyda de kryptiska meddelanden som lämnats av adeln och borgarna på de medeltida gravsterna.

Nu har jag äntligen fått iväg lite frilansjobb och nu är det dags att förbereda sig för Hultsfredsfestivalen, usch och fy fast ändå roligt.

Här kommer några bilder från helgens jobb,


Hällregn i Kosta.




Men på förmiddagen var himmeln blå som kobolt, men ett tränat öga
kan ju ana vad som komma skulle...


Hästtävling i Ljungnäs. En snabbis sa reportern,
jovisst sa jag, hästtävlingar går sällan snabbt...
Dessutom fick jag skäll av några hästtanter som
påstod att mitt objektiv var så stort att det skrämde
dressyrhästarna...chickens, så säger aldrig häst-
hopparna, lite mer krut i de hästarna.


Stilstudie på Victoriavallen...




Där Nybro IF vann över IFK Malmö med 7-0! Gott!